TANKAR UNDER FASTAN DAG 32

»Maria sade: ”Jag är Herrens tjänarinna. Låt det ske med mig som du har sagt.”« (Luk 1:38)

 

Jungfru Marie bebådelsedag firas idag i den världsvida kyrkan. Bebådelsen handlar om budet till Maria från himmelens Gud. Vi minns och firar hennes bejakande svar: »Jag är Herrens tjänarinna. Låt det ske med mig som du har sagt.«

 

Kallelsen är helt unik men dess innebörd har tillämpningar även på våra liv. Gud utväljer och kallar »med en helig kallelse, inte på grund av våra gärningar utan genom sitt beslut och sin nåd som han har gett oss i Kristus Jesus från evighet« (2 Tim 1:9). Det handlar alltså inte om meriter eller kompetens.

 

Paulus utbrister: »Jag tackar honom som har gett mig kraft, Kristus Jesus vår Herre, för att han ansåg mig värd förtroende och tog mig i sin tjänst, jag som förr var en hädare, förföljare och våldsman. Men jag mötte barmhärtighet […] Kristus Jesus kom till världen för att frälsa syndare – och bland dem är jag den störste!« (1 Tim 1:12-15).

 

På samma tema säger Paulus: »Detta evangelium har jag blivit satt att tjäna med den gåva och nåd som Gud har gett mig genom sin mäktiga kraft. Jag, den allra minste av alla heliga, har fått denna nåd att predika evangeliet om Kristi ofattbara rikedom för hedningarna och att upplysa alla om planen med den hemlighet som från evighet har varit dold i Gud, alltings Skapare« (Ef 3:7-9)

 

Det står alltså klart med all önskvärd tydlighet, att trots att vi inte är värdiga och att uppdraget kan verka omöjligt, så är vår enda uppgift att tacka ja till kallelsen och låta det ske med oss så som Herren har bestämt. Maria uttrycker sin skepsis men får tydliga besked, inte exakt hur det ska ske och genomföras, men att Herren tar ansvar för det: » ”Hur ska detta ske? Jag har ju inte haft någon man.” Ängeln svarade henne: ”Den helige Ande ska komma över dig, och den Högstes kraft ska vila över dig« (Luk 1:34-35)

 

Ibland kan kallelsen framställas som ett ok att bära och nog kan det vara sant. Men vi får inte glömma den glädje det innebär att få tas i anspråk av Herren och få leva i enlighet med Hans vilja och kallelse. För den tryggaste och mest tillfredställande platsen att vara på i hela världen, är just i Guds kallelse och uppgift. Ängelns hälsning lyder: »Gläd dig, du som fått nåd! Herren är med dig […] Var inte rädd, Maria! Du har funnit nåd hos Gud« (Luk 1:28, 32).

 

Maria svarade ja att bli bärare av Guds Son, att bli havande och föda frälsaren till en förlorad värld. En uppgift som om några dagar ledde fram till frälsningshistoriens crescendo. Vad vår kallelse ska leda fram till i det långa loppet är det ingen av som fullt kan överblicka och oftast är vi helt oförstående inför hur det ens ska bli möjligt. Men varje kallelse börjar med ett »JA« till Guds vilja.

 

Låt oss därför denna dag på ett speciellt sätt minnas Maria och det gudsmöte som för alltid förändrade denna unga kvinna. Låt oss ta henne till föredöme och säga: Jag är Herrens tjänare/tjänarinna. Låt det ske med mig, Herre, så som du önskar och har sagt.