REFLEKTIONER UNDER FASTAN DAG 1
Ge oss botfärdiga hjärtan så att vi i bön och fasta vandrar korsets väg till påskens glädje.
Så ber vi i Askonsdagens bön som inleder fastetiden. Ett botfärdigt hjärta är ett ångerfullt och förkrossat hjärta. Det är en människa som har andlig sjukdomsinsikt, som inser sitt behov och söker efter ett helande. Helt enkelt en människa som är färdig för bot – botfärdig. Det är bara Herren själv som kan ge oss botfärdiga hjärtan och därför ber vi honom om det. I Askonsdagens epistelläsning läser vi: »Det var ju efter Guds vilja som ni blev bedrövade… en sorg efter Guds vilja för med sig en ånger som man inte ångrar och som leder till frälsning… just detta att ni greps av sorg efter Guds vilja, vilken hängivenhet har inte det fört med sig bland er« (2 Kor 7:9-11).
Fastans mål och mening är precis detta. Inte att utföra storverk genom allehanda fasteövningar som gör oss andligt självbelåtna. Utan att Guds Ande får skänka oss en insikt som leder till en bedrövelse och ånger efter Guds vilja. Den typen av ånger som man inte ångrar utan som leder till frälsning och att man med hängivenhet tar sig an det som allt för länge legat ohanterat och skavt i själen.
Var mig nådig, Herre, ty jag är kraftlös, hela mig, Herre, ty ända in i mitt innersta är jag förskräckt. Min själ är mycket förskräckt. Herre, hur länge? Vänd tillbaka, Herre, rädda min själ, fräls mig för din nåds skull. (Psalm 6)
Under Askonsdagens mässa tar vi därför emot askan som en markering av fastans inledning. Med askan tecknas ett kors i vår panna under orden: »Kom ihåg, människa, att du är stoft och stoft ska du åter bli. Omvänd dig därför och tro evangelium«. Vi tar emot detta tecken som en allvarlig påminnelse om syndens konsekvenser men även om Guds uthålliga tålamod och godhet, som ständigt manar oss till omvändelse. »Syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre«. Vi böjer knä och avskiljer denna period för en helig tid av omvändelse, förnyelse och fördjupning. Vi säger med hela vår varelse: »Herre, här är jag. Ge mig ett botfärdigt hjärta, så att jag i bön och fasta kan vandra korsets väg till påskens glädje. Amen.«