REFLEKTIONER UNDER FASTAN DAG 4
Kristna har ett komplext förhållande till regler. En del vill gärna framhålla att kristendomen i egentlig mening inte är en religion med regler utan enbart handlar om en relation till Gud. På andra sidan finns dem som uteslutande gör kristendomen till ett knippe regler som reglerar vår gudsrelation. Den som håller reglerna blir godkänd och välsignad. Den som bryter reglerna blir således underkänd. Man beskriver gärna Bibeln som en bok med livsprinciper som lovar frid, fröjd och framgång om man gör efter dem. Jag generaliserar så klart, men visst finns det sanningar i båda lägren.
Klassisk kristendom betonar både relation och regler. I luthersk teologi och tradition talar vi om att förkunna både lag och evangelium men med rätt åtskillnad. Lagen är Guds goda och heliga vilja, vad han har bestämt och med rätta kräver av människan. Evangelium uppenbarar Guds barmhärtighet och goda gåva i Kristus, och är något som han skänker fritt och för intet. Lagen uppenbarar min brist och Evangelium fyller den bristen. Lagen avslöjar mig och min brist på rättfärdighet. Evangelium erbjuder mig en rättfärdighet från en annan, nämligen Kristus, som hållit Lagen fullkomligt och utgivit sig själv för mig för att ta på sig Lagens rättmätiga straff i mitt ställe.
Alla typer av relationer har uttalade och outalade regler. I en sund kärleksrelation både vill och behöver vi sätta gränser och underkasta oss hälsosamma ordningar. Det är inte reglerna som är grunden för relationen men de ger den skydd och riktning. Martin Luther behandlar detta i sin skrift Om en kristen människas frihet och skriver: »Detta är den kristna friheten: nämligen tron allena. Det innebär inte att vi går sysslolösa eller gör det som är ont, utan att vi inte behöver några gärningar för att uppnå rättfärdigheten och saligheten hos Gud. Då flödar kärlek och lust till Gud fram ur tron«.
Under fastan kan vi behöva återupprätta vissa regler eller en ordning som jag föredrar att kalla det. En hjälp i kampen mot distraktionerna och nödvändiga gränssättningar mot det destruktiva som skapar utrymme för att göra det vi önskar. Heliga vanor – en rimlig rytm av bön, bibelläsning, stillhet och gudstjänstfirande som rotar, rustar och riktar vårt trosliv. Jordan B. Petersen, professor i psykologi och uppmärksammad författare och föredragshållare, har formulerat något i stil med: »Utan regler blir vi snabbt slavar under våra begär, och det är ingen frihet.«